Identifiera hur statlig styrning kan stärka patientdelaktighet”

Det är därför positivt att den så kallade Vårdansvarskommittén, utredningen om helt eller delvis statligt huvudmannaskap för hälso- och sjukvården (SOU 2023:73), ska presentera analyser och förslag på förbättringar i det nuvarande komplexa sjukvårdssystemet som också har en brist på transparens.

I flera undersökningar framgår att hälso- och sjukvården är en av de viktigaste valfrågorna. Men det är färre än hälften av svenskarna som vet att det är regionerna som har ansvaret för hälso- och sjukvården. Den ovan nämnda Vårdansvarskommittén ska analysera på vilket sätt ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap kan införas och hur det kan förbättra de utmaningar som finns i vården i dag.

Frågan är hur patienterna ser på ett förändrat huvudmannaskap för vården. I en nyligen publicerad rapport från Forum för health policy, Ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap i vården – Patient- och närståendeperspektiv, har enskilda patienter och närstående samt patientföreningar som är medlemmar i tankesmedjan tillfrågats om sin syn på dagens olika styrningsnivåer: statlig, regional och kommunal.  

Till grund för rapporten ligger tidigare publicerat material från Forum för health policy (Patienternas prioriteringar inför valet, Irrvägar i vården, Onödig administration i vården), en enkät till medlemmar som är patientföreningar där fem patientföreningar svarade, genomförda intervjuer med fem enskilda patienter samt inlägg från tre patienter/närstående som publiceras i sin helhet i den nya rapporten.

Sammanfattningsvis framhåller patienterna att de vill slippa vara ”budbärare” i vården på grund av bristande datadelning.  Många patienter, särskilt de med flera diagnoser, uppfattar fortfarande att vården jobbar för mycket i stuprör och att de själva måste koordinera sin egen vård.

Patienterna efterfrågar en möjlighet att enkelt kunna söka vård i hela landet och vill ha stöd för vård i hemmet och distansmonitorering, vilket både kan stärka patientsäkerheten och spara skattepengar. Det finns en oro i patientkretsar för att en stor omorganisation av hälso- och sjukvården skulle ta för mycket kraft och energi till en osäker nytta. Samtidigt finns starka önskemål om en mer samordnad och effektiv vård i hela landet.

Några viktiga inspel från ett patientperspektiv:

• Stärk vården för personer med kroniska sjukdomar så att den blir jämlik, effektiv, tillgänglig och sammanhållen, för att undvika onödig sjukdomsutveckling, liksom onödiga sjukskrivningar och inläggningar på sjukhus.

• Förenkla för patienterna när det gäller att söka vård i hela landet. I en enkät från Nätverket mot cancer uppgav till exempel en majoritet av de tillfrågade patienterna att de var beredda att söka vård i en annan region för att slippa långa köer.

• Bygg en digital vårdförmedling med realtidsinfo om ledig vårdkapacitet, som både medicinsk personal och patienter har tillgång till. Låt patienter boka vård online i andra regioner.

• Kräv en it-infrastruktur som möjliggör delning av patientdata på ett smidigt sätt till gagn för patienter och personal.

• Tillgängligheten måste förbättras och den lagstadgade vårdgarantin uppfyllas, med krav på konkreta resultat i regionerna. Viteskonstruktioner behöver övervägas.

• Identifiera hur statlig styrning kan stärka patientdelaktighet och patient- och närståendesamverkan och visa på hur patienterfarenheter används.

• Stärk stödet till anhöriga. Anhörigperspektivet glöms ofta bort trots att anhöriga tar ett stort ansvar för vård och omhändertagande.

I rapporten från Forum för health policy presenteras råd och rekommendationer:

• Den pågående viktiga utredningen bör identifiera hur en förändrad statlig styrning av sjukvården bättre kan stärka patienters delaktighet och hur patientlagen och den nationella anhörigstrategin kan få avsedd effekt.

• Förslag om utformningen av ett ändrat huvudmannaskap bör inbegripa faktorer som verkligen leder till att omställningen till en god och nära vård ger effekt. Flera rapporter har visat att resultaten uteblir. En starkare statlig styrning bör innebära konkreta krav på effekter av omställningsarbetet hos regionerna.

Utredningen behöver se över hur en skarpare statlig styrning kan leda till bättre tillgänglighet med krav på konkreta resultat och där viteskonstruktioner behöver övervägas.

• Redan i dag finns möjlighet för staten, inom nuvarande system, att kräva konkreta resultat med avseende på en it-infrastruktur som möjliggör delning av patientdata på ett effektivt sätt. Vid en eventuell förändring av huvudmannaskap behöver detta prioriteras.

Margareta Haag, ordförande i Nätverket mot cancer

Peter Graf, ordförande i Forum för health policy

Inger Ros, ledamot i Forum för health policys styrelse

Catharina Barkman, kanslichef Forum för health policy