Faktablad Cancer

Vilka berörs?

Var tredje person i Sverige förväntas få cancer under sin livstid. År 2021 diagnosticerades 68 810 personer med cancer i Sverige, över 6 000 fler än år 2020. Fallen har ökat sedan 1970, men år 2020 skedde en viss nedgång i inrapporterade tumörer, möjligen som en effekt av covid-19 pandemin. [1, 2]
År 2021 dog 23 070 personer i tumörsjukdomar i Sverige. Cancer utgör den näst vanligaste dödsorsaken i landet. I och med att cancer också tar livet av yngre personer utgör dessa sjukdomar orsaken till flest förlorade levnadsår. [3, 4]
Cancer är den vanligaste dödsorsaken bland barn upp till 15 år i Sverige. Ca 300 barn drabbas varje år. Av dessa dör omkring 15 procent, men siffran varierar från 0 till 100 procent mellan olika typer av cancerdiagnoser. [1, 5]

De totala samhällskostnaderna för cancer i Sverige beräknades till över 52 miljarder kronor år 2017, det vill säga sjukvårdskostnader samt indirekta kostnader för produktionsbortfall vid sjukfrånvaro och förtidig död. Den största delen, 66 procent, bestod av indirekta kostnader. [6]
Kostnaderna för cancer i Sverige utgjorde 7,5 procent av de totala samhällskostnaderna för sjukdomar året 2017. [6]
År 2040 beräknas dubbelt så många personer i Sverige leva med en cancerdiagnos jämfört med idag, vilket uppskattas öka samhällskostnaderna till runt 70 miljarder kronor per år. [7]

Dödligheten i cancer minskar tack vare forskning som lett till förbättrad diagnostik och behandling. Den relativa tio-årsöverlevnaden har ökat till över 70 procent för både män och kvinnor i Sverige, från 35 respektive 46 procent i början av 1980-talet. Överlevnaden i barncancer har ökat från 13 till 85 procent mellan 1955 och 2015. [8, 9]
I Sverige sänker regelbunden screening för livmoderhalscancer risken att drabbas med ca 90 procent. Bröstcancerscreening minskar dödligheten med uppemot 25 procent. Införandet av tarmcancerscreening i Sverige beräknas kunna spara 300 liv per år. [10, 11]
Nya behandlingar av lokalt avancerad prostatacancer har mellan åren 2000–2016 halverat dödligheten hos de diagnosticerade i åldrarna 65–74 år i Sverige. [12]

Utvecklingen av målinriktade läkemedel sparar pengar. Till exempel gav en behandling av hormonkänslig bröstcancer en hälsovinst på 39 miljarder kronor och en produktionsvinst på 7,1 miljarder kronor, sammantaget mellan år 1979–2004. [13]
Samhällskostnaderna för HPV-relaterad cancer hos män och kvinnor i Sverige uppskattades till nära 900 miljoner kronor år 2006. Tack vare forskning och vaccinutveckling är målsättningen att utrota livmoderhalscancer i Sverige innan år 2027, vilket kommer minska kostnaderna kraftigt. [14, 15]
Ca 30 procent av Sveriges cancerfall kan förebyggas med hälsosamma levnadsvanor. Ett optimalt preventionsarbete mot lungcancer skulle kunna leda till 2 918 förhindrade dödsfall och nära 3,8 miljarder kronor i minskade behandlingskostnader årligen. [16, 17]

Via Genomic Medicine Sweden (GMS) möjliggörs idag genomsekvensering av alla barncancerpatienter i Sverige. Tekniken kan identifiera barn som riskerar allvarliga biverkningar av behandlingen, samt ge ett underlag för mer precisa och säkrare behandlingsalternativ. [18]
Utvecklad prostatacancerdiagnostik kan minska hälsoriskerna och kostnaderna med överdiagnosticering, samt leda till nya screeningmetoder. Ett exempel är Stockholm3-testet som utöver dagens diagnosmetod analyserar flera proteiner, genetiska markörer och klinisk information om patienten. [19]
I Sverige pågår forskning på vacciner som behandlingsmetod mot cancer. Forskare har utvecklat en ny metod som gör att vaccin kan skräddarsys efter individuella patienters tumörer, vilket möjliggör för framtida precisionsbehandlingar som dessutom kan användas mot flera olika sorters cancer. [20]
En aggresiv form av blodcancer, AML, är idag svårbotlig. Forskare i Sverige har lyckats med att identifiera unika molekyler på ytan hos de stamceller som orsakar blodcancern, vilket nu nyttjas i utvecklingen av effektivare behandlingar. [21]