Pia Watkinson, generalsekreterare för Cancerrehabfonden. Foto: Pernille Tofte
.
Artikel Dagens Samhälle Publicerad: 16 september 2022
Tre regioner får beröm av Cancerrehabfondens generalsekreterare Pia Watkinson för sitt arbete med cancerrehabilitering. Men hon uppmanar även politikerna att ta ett större ansvar.
I årets Cancerrehab-rapport, som presenteras i dag, framgår att politiker på tre olika nivåer uppvisar ett ökat engagemang för cancerrehabilitering.
Ett antal regioner, som besvarat en enkät i rapporten, redovisar planer som andas en insikt om att läget på rehab-området inte är bra utan kräver nya tag. Fyra av fem uppger att de avsätter större resurser på området nu än tidigare och flera intressanta, konkreta initiativ nämns.
• För den statliga nivåns räkning har socialminister Lena Hallengren (S) varit tydlig: rehabiliteringen måste bli bättre och staten är redo att skjuta till pengar för det. Inom ramen för den årliga överenskommelse som regeringen träffar med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kommer riktade statsbidrag att avsättas. Det är ett besked som knappast påverkas av valutgången.
• På EU-nivån arbetar man med en ny cancerstrategi för unionen. En tydlig skillnad mot den förra är att frågor om livskvalitet efter den akuta sjukdomsperioden spelar större roll. Tillsammans med medlemsländerna hoppas man kunna lösa en del av de problem som medborgare med behov av rehabilitering ställs inför.
Låt mig nämna tre av initiativen från regionerna. Skåne har, stimulerade av framgångarna med digital vård under pandemin, börjat bygga upp en digital mottagning för cancerrehabilitering. Syftet är att öka tillgängligheten.
Region Västmanland har genom omfördelning av resurser kunnat starta en särskild enhet för cancerrehabilitering där man ska arbeta med multidisciplinära konferenser för att säkra att patienternas hela vårdbehov kan mötas. Region Halland har beslutat att utveckla cancerrehabiliteringen och har rekryterat en projektanställd för att leda arbetet.
Lena Hallengren, med färska egna erfarenheter från cancervården, håller i en intervju i rapporten med om att det finns brister i rehabiliteringen och pekar på två förbättringsområden. Det ena är att den personal som är inblandad i rehabilitering behöver vidareutbildning. Det andra är att vården i sitt kvalitetsarbete ska bli duktigare på att upptäcka vilka metoder som fungerar bäst och sprida detta effektivare i systemet.
EU har arbetat länge mot cancer. Mest kända är kanske insatserna för prevention, till exempel att minska rökningen genom varningstexter på paketen. Arbetet med den nya strategin pågår och det svenska ordförandeskapet våren 2023 kan bli viktigt.
Men det står redan klart att frågor kring rehabilitering kommer att spela en större roll än i den förra. En ambitiös kartläggning av problemen har gjorts och det skissas också på lösningar. En lite annorlunda sådan är att alla med behov av rehabilitering skulle få ett ”smart card” där den individuella vårdplanen är inlagd och alla insatser och kontakter registreras.
För oss på Cancerrehabfonden, som arbetar med att hjälpa människor med olika fysiska och psykiska problem efter en cancersjukdom, är allt det här naturligtvis positivt. Men jag tvingas ändå påpeka att i våra kontakter med de behövande människorna har vi än så länge inte märkt någon nämnvärd skillnad. En mycket liten andel av dem som deltar i våra aktiviteter har ens erbjudits rehabilitering i sina kontakter med vården. Vi möter ofta en förtvivlan över hur svårt de har att få hjälp.
Så frågan är öppen. Kan de utsatta människor, vars liv kunde bli mycket bättre med rehabilitering, lita på löftena den här gången?
Civilsamhället, till exempel vi och patientföreningarna, är beredda att göra det vi kan. Men nu är det hög tid för politikerna att ta ett större ansvar!
Pia Watkinson, generalsekreterare Cancerrehabfonden