Betänkandet från läkemedelsutredningen är komplicerat och tilltrasslat, och det är anmärkningsvärt att utredningen helt saknar patientperspektiv.
Den statliga läkemedelsutredningen, som blev klar strax efter årsskiftet, håller inte måttet. Utredningen får underkänt av flera remissinstanser, bland andra berörda patientorganisationer, som anser att de förslag som presenteras inte är tillräckliga för att vi ska få en jämlik, effektiv och transparant finansiering och prissättning av läkemedel.
Läkemedelsutredningen tillsattes i november 2016. Utredarna fick i uppdrag att ta fram ett långsiktigt hållbart system som möjliggör en samhällsekonomisk effektiv användning av läkemedel och som också innebär att läkemedelskostnaderna kan hållas på en rimlig nivå. I uppdraget ingick att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat och regioner, skapa förutsättningar för en jämlik och patient centrerad vård samt ge förslag på hur ny forskning och innovationer inom läkemedelsområdet snabbt ska komma patienterna tillgodo.
Resultatet blev ett 700 sidor tjockt slutbetänkande, ”Tydligare ansvar och regler för läkemedel”. Nu har luntan varit på remiss.
Tyvärr övertygar inte betänkandet. Det är i flera delar både komplicerat och tilltrasslat och det är anmärkningsvärt att utredningen helt och hållet saknar patientperspektivet och förslag på ökat patientinflytande. Jämfört med många andra länder i Europa ligger Sverige långt efter i detta avseende och vi är övertygade om att en sjukvård i nära samarbete med patienter och deras företrädare – såsom utbytbara patientföreträdare, med specialist kunskap från diagnos och övergripande systemkunskap – resulterar i bättre och mer verkningsfulla behandlingsmetoder.