Svensk hälso- och sjukvård visar på många goda resultat, jämfört med andra länder. Men det finns också flera utmaningar, inte minst långa väntetider, regionala skillnader i kvalitet och bristande samordning mellan vårdgivare. Det är därför positivt med utredningen om helt eller delvis statligt huvudmannaskap som ska presentera analyser och förslag på förbättringar i det nuvarande komplexa sjukvårdssystemet som också har en brist på transparens.
Syftet med denna rapport är att, från ett patient- och närståendeperspektiv, ge inspel till utredningen. Efter en kortare genomlysning av utmaningar, som ofta lyfts fram från patientföreningar, presenteras en sammanfattning av inkomna tankar från patientföreningar och patientföreträdare samt tre texter från kunniga patienter/närstående med reflektioner kring ett ändrat huvudmannaskap. Alla citat i rapporten är från patienter/närstående eller patientorganisationer.
Sammanfattning
Svensk hälso- och sjukvård visar på många goda resultat, jämfört med andra länder. Men det finns också flera utmaningar, inte minst långa väntetider, regionala skillnader i kvalitet och bristande samordning mellan vårdgivare. Patienter upplever att de får agera budbärare mellan olika vårdgivare. Samtidigt är svensk vård förhållandevis dyr, som andel kostnader för sjukvården av BNP. Det är därför positivt med utredningen om helt eller delvis statligt huvudmannaskap som ska presentera analyser och förslag på förbättringar i det nuvarande komplexa sjukvårdssystemet som också har en brist på transparens.
Frågan är emellertid hur en förändrad statlig styrning kan se ut och på vilket sätt den löser problemen. Alla organisationsomställningar kräver mycket energi, det gäller även en mer omfattande huvudmannaskapsförändring.
Det finns en oro bland patientföreträdare att en stor omorganisation ska ta för mycket kraft och att det drabbar patienter och närstående negativt. De framhåller att förutsättningarna ser olika ut i landet och att lokal anpassning kan behövas. Vikten av delaktighet, personcentrering och kunskapsbaserad vård poängteras. Likaså vikten av att ta tillvara patienters och anhörigas erfarenheter i större utsträckning. En tydligare nationell styrning inom strategiska områden lyfts samtidigt som en möjlig väg för att skapa förutsättningar för en mer jämlik, sammanhållen och tillgänglig vård. Patientperspektivet måste finnas med i hela processen.
De styrmekanismer som finns på nationell nivå idag har inte haft den effekt på hälso- och sjukvårdssystemet som varit önskvärd. Patientlagen och satsningen på omställning till Nära vård är exempel som inte visat sig ge önskvärda resultat. Både patienter och närstående vittnar om att vården är omotiverat ojämlik över landet och det gäller hela vårdkedjan från diagnos till behandling.
Några viktiga inspel från ett patientperspektiv:
- Stärk vården för personer med kroniska sjukdomar så att den blir jämlik, effektiv, tillgänglig och sammanhållen för att undvika onödig sjukdomsutveckling, onödiga sjukskrivningar och inläggningar.
- Förenkla för patienterna att söka vård i hela landet. En majoritet av patienter uppger att de är beredda att söka vård i en annan region för att slippa långa köer.
- Bygg en digital vårdförmedling med realtidsinfo om ledig vårdkapacitet som både medicinsk personal och patienter har tillgång till. Låt patienter boka vård online i andra regioner.
- Kräv konkreta resultat med avseende på en IT- infrastruktur som möjliggör delning av patientdata på ett smidigt sätt till gagn för patienter och personal. Staten bör utse en ansvarig myndighet som i Danmark.
- Tillgängligheten måste förbättras och den lagstadgade vårdgarantin uppfyllas med krav på konkreta resultat i regionerna. Viteskonstruktioner behöver övervägas.
- Identifiera hur statlig styrning kan stärka patientdelaktighet och patient- och närståendesamverkan och visa på hur patienterfarenheter används.
- Stärk stödet till anhöriga. Anhörigperspektivet glöms ofta bort trots att anhöriga tar ett stort ansvar för vård och omhändertagande.
Forum för Health Policy vill särskilt lyfta fram följande:
- Utredningen bör identifiera hur en förändrad statlig styrning av sjukvården bättre kan stärka patienters delaktighet och hur patientlagen och nationella anhörigstrategin kan få avsedd effekt.
- Förslag om utformningen av ett ändrat huvudmannaskap bör inbegripa faktorer som verkligen leder till att omställningen till en God och Nära vård ger effekt. Flera rapporter har visat att resultaten uteblir. En starkare statlig styrning bör innebära konkreta krav på effekter av omställningsarbetet hos regionerna.
- Utredningen behöver se över hur en skarpare statlig styrning kan leda till bättre tillgänglighet med krav på konkreta resultat och där viteskonstruktioner behöver övervägas.
- Redan idag finns möjlighet för staten, inom nuvarande system, att kräva konkreta resultat med avseende på en IT- infrastruktur som möjliggör delning av patientdata på ett smidigt sätt till gagn för patienter och personal. Vid en eventuell förändring av huvudmannaskap behöver detta prioriteras.
Tillgänglighet och väntetider
Den lagstadgade vårdgarantin följs inte. Patienter får vänta allt längre på vård, med lidande och ekonomiska konsekvenser som följd. Statens möjligheter att styra är begränsade och nuvarande viteskonstruktioner otillräckliga. Patienter får inte information om alternativa vårdgivare med ledig kapacitet. En nationell digital vårdförmedling skulle kunna bidra till ökad tillgänglighet och jämlikhet.
Samordning och kontinuitet
Internationella jämförelser visar på brister i samordningen mellan olika vårdgivare. Patienter upplever att de får vara budbärare av information och skickas runt i vården. Även samverkan mellan regioner och kommuner fungerar dåligt. Regeringens satsning på omställning till god och nära vård har hittills inte givit konkreta resultat gällande ökad kontinuitet eller fast vårdkontakt enligt myndighetsrapporter.
Kroniskt sjuka och äldrevård
Personer med kroniska sjukdomar har särskilda behov av kontinuerlig och sammanhållen vård. Här finns stora regionala skillnader som bidrar till ojämlikhet. Även äldrevården präglas av bristande samordning och otillräcklig kompetens inom kommunerna. Anhöriga som vårdar närstående har ofta tung arbetsbörda men saknar lagstadgat stöd.
IT och infrastruktur
Bristande interoperabilitet mellan vårdens IT-system skapar problem både för patienter och personal. Det saknas en tydlig nationell styrning, till skillnad från andra länder. Patienter vill kunna äga sina egna hälsodata och efterfrågar bättre möjligheter att dela information digitalt mellan vårdgivare.